Teater Olydig i nutid och framtid

Människan är född olydig. Det är grundförutsättningen för att överhuvudtaget kunna utvecklas och överleva i den här världen. Om vi väljer att sälla oss till de lydigas skara, förtvinar vårat eget tänkande, vår vilja förslavas och våra själar torkar ut.

Olydnad är vårt vattenhål. Olydnad är vårt vapen.



söndag 30 november 2008

Dagen efter...

så kom då första recensionen efter premiären. teaterstockholm.se recenserar och det är som om hon hade bråttom att få ur sig orden. jag blev mest förvånad över att den var så kort. sen blev jag glad att den var vänlig. och att hon trots allt fått lite att tänka på. undrar vad och om nummer.se skriver... sist blev vi ju sågade av dem...

premiären gick fint. underbart faktiskt. alla höll hela vägen. och det lyste om var och en av skådespelarna. saga är fantastisk. 9 år och ger allt för teatern. att hon orkar.

det är ändå skönt att det stora arbetet ligger bakom oss. att vi nu ska genom en annan process, där vi har möjlighet att fördjupa våra karaktärer, våra relationer på scenen. från en process till en annan...

på måndag 1a december börjar vi med nästa arbete: Talgbollen.
nytt språk, ny tid, nya berättelser.
det blir spännande. jag ser fram mot detta nya.

vi ses!
M

fredag 21 november 2008

Rådslag kultur 2008

Precis hemkommen efter en lång dag i andrakammarsalen på Riksdagen. "Rådslag kultur" arrangerades av Socialdemokraterna och vi vill gärna veta vad de vill inför kommande valrörelse, så vi går dit och lyssnar.

Mitt absolut bestående intryck är att majoriteten av både panel och åhörare är: 50+ (i bästa fall. Trots allt är de flesta närmare de 60 än de 50...)

Där sitter damer med svart-rockiga luggar, skäggiga Pagrotsky-typer, blivande tantämnen med kubb på huvudet... och Richard Wolff, Eva Dahlgren, Efva Lilja... Igenkänningseffekten är slående - de är alla med i samma klubb, samma gäng; Vi som hängde ihop redan på 60-talet...

Var är alla andra? Var är alla nysvenska ungdomar, alla politiska ungdomsgrupper?

S vill göra kulturen till en valfråga - men vilka vänder de sig till?
Varför måste kulturpolitiken handla om klass, Mona Sahlin? Vilken klass är ni intresserade av? Vem är det egenltligen ni kämpar för? Oss? De unga? Barnen?
Eller än en gång - er själva?

Är det verkligen okej att det sitter ca 150 pers i åldern 50+ och formulerar framtidens kultur - oavsett om den är "marknadsanpassad" eller inte?
Staten frånsäger sig ansvaret & lägger över allt på kommunerna. Som de alltid har gjort. Sen spelar det ingen roll om det är borgerligt styrt eller ej. Kommunen ska verkställa Regeringens beslut. Kommunen är ett verkställande organ. Så, då är det till syvende och sist staten som har det yttersta ansvaret för resultatet. Och resultatet är sorgligt.

Man kan börja i den ena änden: varför räknas kultur o idrott i samma budget? Varför heter det "Kultur och fritid"? Ingen från idrottsrörelsen var representerad - så kanske blir det ÄNTLIGEN en åtskillnad mellan dessa helt OLIKA rörelser när, eller om, sossarna tar över 2010? Eller så kan man ta tag i situationen som den är nu och ställa krav på institutionerna att de ska ta ansvar dem med. Mitt förslag är ju som bekant att institutionerna tar fria grupper under sina vingar (precis som Hells Angels gör med sina prospect-grupper osv) och tillåter oss/dem att komma in på marknaden med deras resurser som de ändå bara slösar bort på oanvända lokaler, rekvisita, scenografi, ljusriggar osv.

Det skrev jag på en lapp o hängde upp på "Rådslag kultur"s förslagsplakat.
Den lappen var det ngn som tog bort. Inom 90 sekunder från att jag satt upp den....

Antingen censurerar man från socialdemokratiskt håll den medborgerliga rättigheten eller så tyckte ngn om min idé så mycket att man valde att ta den till sin egen och inte låta andra veta...
Båda alternativen är nästan psykotiska i sin existens. Vad fan hände med det fria ordet och den fria tanken i Riksdagen idag?

M

måndag 17 november 2008


bara för att påminna om att sommaren är förbi...
Om 11 dagar börjar allvaret. Då har vi premiär av vår nya historia LEIF...
Nu har vi haft 4 dagars ledigt och jag börjar bli riktigt sugen igen.
Ibland drar arbetet musten ur mig; hinner aldrig fokusera tillräckligt, tiden försvinner och allt blir bara ett enda stort oöversiktligt jättejobb. Sen, vila några dygn - inget ansvar, inga beslut - och man är en ny människa igen.
Bloggen har fått stå åt sidan länge nu. Men snart är jag tillbaka på banan och då kommer mina små inlägg i vanlig ordning...
Hoppas att se just DIG på vår premiär FREDAG 28e NOV kl. 19 på Spegelteatern!
Varmt välkommen!
M
PS: såg Noréns "Memoire d'Anna Politovskaïa" på Riks/Hallunda och den var urbra! Tänk om jag någon gång fick möjligheten att arbeta med Lars...

måndag 3 november 2008

Genomdrag och saknade poliser...

Nu har vi haft vårt första riktiga genomdrag - visst sitter mycket löst fortfarande, men oj vad det här kommer att gå!

Leif Nilsson, som är upphovsman till artikeln i Skånskan, kom hit under helgen. Svängde sina lurviga på tango-palatsen och spanade kriminaldramer på Stora Essingen. Vilken trevlig prick! Ensemblen fick tillfälle att ställa frågor, både en och två gånger, till Leif. Framförallt Kola, som spelar titelrollen. Tack Leif för att du kom och för din härliga feed-back och framförallt för att vi får använda din historia och göra en föreställning om den!

Vi saknar en polis. En mkt liten roll, som medverkar minst två scener och max 7. Om du som läser känner ngn som kan och vill, be den personen höra av sig till oss - BUMS!

Ja, lite turbulent är det ju alltid - men nu samlar vi ihop oss och styr till lite fokus.



Här förresten; en länk till ngt bra och positivt:



http://www.plural.se/ ett nätverk väl värt att söka sig till!



Stora & varma höstkramar!
M