Våga Vägra Barnteater!

Innan du gått i taket av min rubrik vill jag bara medge en sak; barnteater är bland det viktigaste som finns. Teater skapad av barn, för barn, är en skatt. Ungar som får möjligheten att skapa blir medvetna människor. Barnteater ska alltid finnas. Okej? Är ni med nu?

MEN, fria grupper som tvingas spela barnteater för att få ta del av Sjöstedts kulturbonus borde genast tänka om! Är det värt det? Ska ni gå i ledband och låta politiker och tjänstemän diktera era villkor? Vad drev er att börja skapa teater?

Idag, lördag, slår jag upp en av våra lokaltidningar (Vårt Kungsholmen) och läser att i 1a vändan av kulturbonusen på 5,5 miljoner kronor har ca 300 000 kr gått till kulturföreningar/fria grupper på Kungsholmen. Bl.a. har Teater Scenario fått knappt 130 000 kr av dessa. I artikeln medger man att detta troligtvis beror på att man utökat sin verksamhet att även rymma barnteater (ovanpå bio, musikpalats, konstutställningar osv)... Och missförstå mig rätt nu - det är helt okej. Men varför?
Är det så att man måste rättfärdiga sin verksamhet med hjälp av att ge barnteaterföreställningar? Varför är det så orimligt svårt att få skapa teater förutsättningslöst? Jag vet, efter att ha lyssnat till några av dem som var med när det begav sig på det industrialiserade 70-talet, att barnteatern låg i sin linda och formligen exploderade när dåvarande politiker främjade teaterkonsten genom att ge alla fria grupper som "sysslade" med barnteater bidrag. Sverige skapade genom dessa bidrag en fantastisk barnteater i världsklass - medan man slog ut andra grupper som inte ville göra barnteater.

Teater Olydig vill inte göra barnteater. Inte för att få bidrag i alla fall. Om vi gör barnteater ska den vara viktig. Inte underhållning. Den ska betyda något och barnen ska uppleva samma känslor som när en vuxen ser våra vuxenföreställningar. Vi vill att barnen ska ta med sig något ut från salongen. En kunskap, en upplevelse, en känsla - och detta ska vara så starkt att det betyder något. Om vi inte kan åstadkomma detta så får det vara. Så enkelt är det.

Egentligen ger jag fullkomligen faan i vilken teater folk väljer att göra eller se - bara man inte säljer sig. Därför ber jag alla teaterskapare om bara en sak när ni ska ställa upp er kommande repertoar; gör det med hjärtat inte med hjärnan. Skit i pengarna, skit i att de (läs politikerna) lovar er guld och gröna skogar, skit i bonusar - allt detta kommer att slå tillbaka på er.
When the shit hit the...

Om TOK får in lite pengar på kommande gig kommer jag försöka övertala styrelsen att göra pins med texten: Våga Vägra Barnteater!
Och alla ni som läst detta vet då varför... Frihet åt konsten! Frihet åt konstnären!

Kärlek.
M