GOD JUL

“In any civilized society, it is every citizen’s responsibility to obey just laws. But at the same time, it is every citizen’s responsibility to disobey unjust laws”
Martin Luther King
----

Jaha, så var snart ett urknasigt 2009 snart till ända. Har inte haft varken ork eller intresse för den här bloggen på hela hösten eftersom det hänt så mycket privat.

En kort sak om anslag o bidrag:
Nej, vi anser inte att det är korrekt att inte bidra ordentligt till scenkonsten och framför allt till teatern. Å andra sidan så kan jag faktiskt ge Sjöstedt rätt i att man inte kan, bör, ska grunda sin ekonomiska status på bidrag. Men på det hela taget: det behövs betydigt mer pengar till teaterkonsten! Betydligt mer.
Staden tar gärna av skattepengar till stora arenor (Stockholm ska visst berikas med ytterligare minst 4 stycken hörde jag på nyheterna), den största kommer kosta ca 3 miljarder. 3 miljarder. Men herre jävlar! Det är sjukt mycket pengar! Skit i det och ge det till teatern i stället. De som gillar sport kan vänta ett tag. Nu behövs kulturen. Jag tycker definitivt att vi ska göra åtskillnad mellan idrott och kultur. Sportfånarna kan börja jogga. Det är billigt. Och det behövs inga arenor till det inte. Satsa dessa 3 miljarder på teaterlivet istället. Ge Olydig 5 miljoner - det räcker ett tag i alla fall :-)

Kortfattat kan man ju säga att för Olydigs del har året varit bra. Vi har haft tre premiärer:
Den jag älskar 2/5 i Stockholm, men tjyvpremiär i Härnösand redan 26/4.
Talgbollen 26/9
Den jag älskar - LOU, nypremiär 10/10

Det har varit fullt ös hela tiden. Jätteroligt faktiskt.

Däremellan har vi lyckats med det helt obegripliga att först bli gravida med Spegelteatern och därefter förlossning och nu bortadoption!
Oj, som det kan gå.

Så här kan man väl sammanfatta det hela:
- branschen är vidrig. Alla medel används för att motarbeta varandra. Till och med intrång i ens privata liv är tydligen helt okej.
- media är vidriga. Vi kommer aldrig bli vänner med mediafolket. När man har orimligt mycket makt kan det vara svårt att vara ödmjuk. Det har de bevisat gång på annan.
- glädjen är stor. Oavsett vad våra "motståndare" säger, gör eller på annat vis uttrycker, för att lyckas i uppsåtet att få Teater Olydig på knä så kommer ni inte att kunna det. Vi står raka i allt vi gör, allt vi uttrycker och allt vi är.

Att det fortfarande finns människor som inte vågar stå för sina handlingar är mycket märkligt. Jag blir faktiskt förvånad över detta faktum. Jag blir också förvånad att folk inte kan skilja på privatliv och yrke. Att någon vill antingen mig eller Olydig illa kan jag både förstå och leva med, men när man väljer att ge sig på mina barn blir jag en tiger.

Så, ni som vant er vid att jag inte skräder orden, ni kommer få höra en betydligt högre volym i mina åsikter. Och ni som tar anstöt redan nu - fan, vänta bara. Ni vet inte vad som kommer.

2010 blir ett förändringens år. 2010 kommer innebära en mängd olika saker från Teater Olydigs sida.
I december håller vi en grandios premiär av vårt kommande projekt: WHY

Tills nästa gång vi ses eller hörs eller möts på nätet;
en riktigt god och underbar jul önskar vi er alla. Och ett lika fantastiskt 2010 till er!

Vinterkramar och raggsockor till alla underbara olydiga individer i detta helvetesland!
M