Det dagliga brödet

Vi har haft en fin repperiod denna vecka. Visst tar det på krafterna att arbeta med ett så pass naturalistiskt manus och vi får verkligen leta efter det skrivna ordets poesi, men i rollerna finns så mycket längtan och vilja att vi ändå finner magin; under monologrepetitionen med Penny kom förtrollningen ikapp oss och vi var där inom karaktären Samira, vi var med henne i hennes längtan efter något bättre än den tillvaron hon nu befinner sig i.
Vi repeterade även Lindas monolog, som kommer alldeles i början av föreställningen. Hennes (karaktären Alexandra) skräcktillstånd tillika njutning av våldet, hur blodet stänkte på hennes leende kollegas ansikte och hur hon krampaktigt försöker att inte förlora sitt förstånd. När sker hennes vändpunkt?
När då Kola Krauze reser sig för att arbeta med sin rollfigur, Leif, då finns det viktiga kvar. Orsaken till varför detta stycke skrivs, repeteras och gestaltas. Vi får aldrig glömma att ställa frågan om varför vi tillåter oss tystas av hot, repressalier och varför vi accepterar att fundamentala rättigheter kränks.
Det känns så aktuellt, så vidrigt nära, att arbeta med denna text. Den är verkligen här och nu. Och jag vill verkligen ge en eloge till Nicklas, som lagt sin själ i textarbetet och låtit oss växa in i detta vardagsdrama. Jag önskar verkligen att vi får fylla salongen till bredden, för denna historia är värd att betala för.

Just idag är jag stark. Kanske för att jag fick ett så fint mejl av Catta. En uppmuntran och ett stöd. Fan, det behövs verkligen. Varför stödjer vi inte varandra mer? Varför har vi så svårt att bara skicka iväg ett par ord som säger: du är värdefull, du gör något bra, du påverkar mig positivt.
Så, jag gör det nu, här och på riktigt:
Teater Bouffon - det ni gör är viktigt, intressant, roande och oroande. Ni behövs och ni påverkar mig positivt. Tack för att ni finns!
Teater Skratt - det ni gör är spännande och roar mig. Fan vad det känns bra att se er!
Teater Tindra - idag är det er första premiär och jag önskar er en underbar föreställning och det är en glädjens dag för konsten att ni nått hit äntligen! Lycka till!

Själv ska jag ta en lugn tvättdag innan jag och Nicke, tillsammans med Ragge N, drar åstad och ser öppningen av Teater Tindras "Vi drömmer, vi hoppas". Där ska vi njuta av vin, godis och en mycket lovande teatergrupps allra första premiär. Oj, vad jag älskar detta yrke som ger så mycket glädje och lust i mitt liv!

// M