Fördömt också! Ännu en fördom bruten, krossad och övergiven...
Med fjärilar i magtrakten och lätta sura uppstötningar gick jag då till vad jag trodde skulle vara en dissning i första klass - mötet med Erik Zsiga på Timbro...
Jag, som gammal anarkist och rödvinsvänsterkulturkofta, skulle träffa motparten med stort M (jaha, nu blir väl någon upprörd över det också), en kulturpolitiskt intresserad nyliberal på Timbro, som redan använt mina aktioner i ett slag mot kulturvänstern i ett debattinlägg i DN häromveckan.
Alla fördomar hänger samman med rädslor (se mitt förra inlägg) och okunskap, vilket jag absolut har för väldigt många saker och personer... Och jag gör som Skorpan i Bröderna Lejonhjärta och som Ronja i Ronja Rövardotter: vissa saker måste man helt enkelt göra annars är man bara en liten skit och enda sättet att veta, verkligen veta, vad som händer om man hoppar över Helvetesgapet är att faktiskt hoppa över.
Så jag gjorde det. Jag hoppade och kom över!
Jag tror att Erik Zsiga har en god tanke. Jag tror att vi behöver fler ifrågasättande tänkare som får utrymme i media och bland konstnärerna. Vi måste ge dessa människor en chans, det är helt klart. Inte så att jag har kastat mig så långt högerut att jag tror att Timbro är den enda sanningen, men jag tror att vi måste försöka våga mötas och se både skillnader som likheter i den väg vi vill gå och det mål vi ska till.
Nu ska jag jaga fatt på Johan Stael von Holstein och se hur han tänker - nu är han ju fri igen från statens krampaktiga tillstånd! Bra.
Tog en sväng om Kutlurförvaltningen i går em. Det var inte kul. Dit vill jag inte gå igen. Där förekom en seriös, men snygg det måste medges, dissning i Grand Cru-klass.
Nä, jag tror vi skiter i dem. Jag vill inte bli bunden från topp till tå i all evighet. Jag väljer själv vilka nät jag vill ingå i. Så e're me' den saken.
M
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar